| Som andra tros se mig |
| så ser jag mig själv |
| bedömd mätt och uppvägd |
| jag duger ej till |
| Jag snaran glatt mottar |
| och drar sen så åt |
| om den ej så stark var |
| jag bättrar glatt på |
| När ljuv vind sen blåser |
| den kort värmer bara |
| för vem är väl jag |
| att tro mig åtråvärd vara |
Copyright Pär Bäckström |